Samtidskonst- och teorireflektion

10 mars

Reflektion kring introduktionen av samtidskonst och konstteori.
Jag börjar med en reflektion kring introduktionsföreläsningen och diskuterar sedan den obligatoriska kurslitteraturen som skulle läsas i anslutning till kursmomentet om samtidskonst och konstteori.

Introduktionen i sin helhet bestod alltså förutom en heldag med bildläraren Olle Essvik även av de två böckerna Konstteori av Cynthia Freeland och Art since 1960 av Michael Archer som vi skulle läsa inför introduktionsföreläsningen och det tillhörande seminariet som ägde rum måndagen den andra mars. Freeland fokuserar på konstteorin och Archer ger en översiktlig bild av samtidskonstens utveckling från 1960-talet fram tills idag. Tillsammans gav de två författarna en god bakgrundsförståelse för samtidskonstens olika uttryck vilket fungerade som en bra ingång som säkert underlättade för oss att förstå det som togs upp på föreläsningen. Till skillnad från litteraturen hade föreläsningen en tydlig inriktning på lärarrollen och användningen av samtidskonst och konstteori i pedagogiskt arbete. En annan skillnad var den att föreläsningen fokuserade på en svensk kontext och gav en inblick i en mer lokal konstvärld både i form av institutioner och enskilda kuratorer och konstnärer. Exempel på personer som togs upp var bl.a. Hilma af Klint, Maria Lind, Carolina Falkholt och bland de svenska konstinstitutionerna nämndes ett antal både privata och offentligt finansierade exempel så som Sven Harrys, Tensta Konsthall och Moderna museet. Det gjordes också en del internationella utblickar och en det lyftes intressanta exempel både inom konstteoriområdet och när det gäller det konsthistoriska temat från Warhol till Hirst och Abramovic.  Jag tyckte om att se att Bourdieus teorier om kulturellt kapital nämndes lite kort i samband med att vi pratade om konstmarknaden och prissättning av konst. Det hade vart spännande att prata mer om Bourdieu och konstens funktion som ett sätt att tillägna sig anseende och kulturellt kapital. Om man tänker sig att kapital-funktionen utgör en del av innebörden i konstbegreppet kanske man kan tänka sig att en annan och något motsatt del utgörs av den politiska, provokativa och svårsäljbara konsten. Ett sådant exempel som kom upp under föreläsningen var Anna Odells verk Okänd kvinna. Även här hade det varit intressant med en fördjupning. Över lag skulle man kunna säga att det var två omfattande ämnesområden, samtidskonst och konstteori, som skulle introduceras på väldigt kort tid under dagen och det blev därför en ganska övergripande föreläsning även om vi också tog tid till viss fördjupning genom att sitta i grupper och diskutera och argumentera för samtidskonstens roll i undervisningssammanhang.

Seminariet på eftermiddagen fokuserade på Freelands bok om konstteori. Det positiva med Freelands bok var att den var så pass lätt att ta till sig, en sakligt och ganska kortfattad text på svenska som beskriver olika teoretiska perspektiv på konst som varit gällande i historien fram tills idag. En sak jag funderat över är varför boken heter konstteori när den i själva verket handlar om ett flertal olika konstteorier, alltså flera olika sätt att se på och tolka konst. Titeln antyder ju lite att det finns en teori med stort t, så att säga, även om det inte är det intryck man får när man läser boken. Konstteori kanske skall ses som ett övergripande begrepp för ett forskningsområde som innefattar flera olika perspektiv och teorier. Teorier brukar ju liknas vid kartor eller abstraktioner som skall hjälpa oss att förstå världen, den teoridefinition som jag gillar bäst är kanske den som säger att teorin är en meningsskapande förenkling av världen, ett slags tankeverktyg som skall göra det lättare för oss att överblicka komplexa sammanhang och sätta in enskilda företeelser i en större kontext. Det sätt Freeland talar om teorier tycker jag ligger nära paradigmbegreppet på så vis att en teori följer på en annan genom historien och att teorier efter hand byts mot nya eller andra teorier som bättre kan belysa tidens konst. Olika teorier användas också för att i ett längre historiskt perspektiv tolka olika tiders konst och en viss teori, t.ex. en som används för samtidskonst kanske inte är lämplig för att förstå den konst som skapades under medeltiden. Även i samtiden kan det behövas olika teorier för att förstå konst som skapas på olika platser i världen och i olika kulturella och sociala kontexter. Det går även att se olika teorier som konkurrerande perspektiv som slåss om att få förklara ett och samma konstverk på olika sätt, fylla det med olika mening i olika syften. För att lyfta några exempel på teorier som Freeland tar upp kan jag nämna uttrycksteori som växte fram i anknytning till psykologins vetenskapliga utbredning under slutet av 1800 talet och framåt samt den institutionella konstteorin med vars hjälp mycket av den moderna konsten av idag kanske kan göras begriplig. Som jag tolkar den institutionella teorin innebär den att det inte finns några fasta regler för vad konst är utan det är den så kallade konstvärlden och sist och slutligen konstnärerna själva som definierar vad som är konst. Det är en teori som jag ser som en passande utgångspunkt för att försöka förstå konst idag. Den institutionella konstteorin blir också intressant om man börjar tänka i banor kring vad som egentligen menas med konstvärlden och vem som är en konstnär. Vad krävs för att man skall ses som konstnär och få vara med och definiera konstbegreppet? Svaret beror såklart på vem du frågar. Det logiska svaret borde ju vara att för att vara konstnär krävs att du gör konst, men vad är då konst, jo det är det som konstnärer gör. Ett annat sätt att se det kan ju vara att jämföra konstnärer med andra yrkesgrupper som t.ex. en lärare, psykolog eller läkare. Dessa yrkesgrupper blir du en del av genom att ta examen i olika universitets-utbildningar och utifrån en sådan ram för jämförelse skulle man kunna hävda att konstnärer är personer med masterexamen i konst. Ser man saken ur ett sådant perspektiv innebär det alltså att det krävs ett intyg från en mer eller mindre ansedd institution som berättigar att du kallar dig för konstnär och att det är ett slags institutionellt godkännande som förvandlar det du gör till konst. Det finns olika sätt att se och jag kan ställa upp på att ganska många människor kan räknas in i gruppen konstnärer och att i princip vad som helst kan ses som konst. Men att säga att allt kan vara konst är inte det samma som att säga att allt kan vara bra konst. Vad som är bra och dålig konst är en jätteintressant diskussion som jag gärna fortsätter någon annan gång men nu måste jag hinna säga något om Archers bok också.

Art since 1960 är precis som titeln antyder en genomgång av konstens inriktningar och tongivande konstnärer som varit verksamma under perioden från 1960 fram tills idag. Boken innehåller många bilder som hjälper en att förstå det som behandlas i texten. Bilderna gör också att man förstår mycket mer och annat utöver det skriftliga innehållet och gör samtidigt boken till ett uppslags-verk för bildinspiration. Innehållet är disponerat i kronologisk ordning med början i den senmodernistiska popkonsten, via minimalism, performance-, koncept- och konst centrerad kring politik och feministisk identitetspolitik vidare in i en definitiv postmodernistisk konst där konstnärerna inte längre gör några anspråk på originalitet utan skapar sin mening genom olika former av upprepning och kombination av stilar, element och konsthistoriska referenser. Därifrån tar historien oss vidare in i vår tids globaliserade konstvärld dominerad av inflytelserika kuratorer, stora internationella utställningar och biennaler. Boken avslutas med ett konstaterande om att den samtida konsten ändå inte har övergivit konstens ”eviga” och återkommande teman så som skönhet, formspråk och en strävan bortom det uppenbara. Archer menar att den moderna konsten har handlat om att hitta uttryck och metoder genom vilka det varit möjligt att behandla dessa frågor på ett sätt som upplevs relevant i förhållande till en modern och samtida livsvärld. Jag tycker att det är en rimlig slutsats.  

Hela kulturorienteringen finns  H Ä R.